Ingen dans på rosor

Ligger nerbäddad i sängen helt död och bara längtar efter att få sova, men ska bara blogga först!
Passet gick bra! Riktigt mycket folk så det var dock lite trångt, men så är det ibland. Vill tala om att det är riktigt kul att träna styrkepass för jag märker själv vilken skillnad det är nu efter snart 2 månaders träning. Jag orkar mycket mer på löpbandet och orkar göra mycket fler armhävningar och situps, vilket jag är oerhört glad och stolt över! :)
När jag kom hem var jag vrålhungrig, är nästan jämt det nu förtiden så antar att det är all träning som är boven i dramat! Så det fick bli stekt bacon och ägg till kvällsmat med ett stort glas juice. :) Brukar inte vara ett fan av den maten men det satt som ett smäck idag! Hann knappt svälja innan jag tog en ny tugga.

Jo, tänkte berätta lite om under min tid med viktnedgången och träningen. Och som rubriken säger, det har inte varit en dans på rosor. Jag började med GI och träna den 2 januari iår och har änså länge snittat 5 dagar i veckan med träningen, målet är 6 dagar. GI har gått riktigt bra men har nu det senaste börjat slarva lite, vilket inte är bra. Men jag har unnat mig lite det jag har varit sugen på. Detta innebär inte att jag moffat i mig en ostbågspåse och 1 kg godis utan några ostbågar och lite godis. Men när jag väl ätit lite säger kroppen ifrån med ett extremt illamående och magsmärtor, vilket är bra! :)
Men första veckan var ett rent helvete, både för mig och Robin. Jag låg sjuk hela första veckan i maginfluensa och därefter influensa. När man ligger hemma och tycker synd om sig själv vill man ju ha lite godis, dricka, chips och glass, men nu fick jag ju inte äta det. Jag var sur och vresig som en åsna och bröt ihop i gråt av minsta lilla. Minns att jag gick in i sovrummet, satte mig på golvet, krama sönder min kudde och störtlipa helt utan anledning. Tyvärr fick Robin stå ut med mitt extrema humör, men tur var väl det att jag visste varför jag var såhär och att han var förvarnad.
Veckan efter gick som smort och det har inte alls varit motit att gå till gymmet, utan tvärtom, jag har längtat! Det har fortsatt såhär tills nu. Nu är jag sugen på nästan allt, tänker på godis varje dag, bröd, pasta, potatis och ostbågar.. Åååh, bara vattnas i min mun nu. Men nejnejnej, detta blir jag inte smal av! Tack och lov att träningssuget inte försvunnit ännu iallafall! :) Riktigt skönt att ha familj och vänner som hänger med och tränar. Tack alla ni <3

Tyvärr börjar detta bli frustrerande med min vikt, jag pendlar varje dag mellan mina 79 - 81 kg.. Riktigt tråkigt, men det är väl nu jag stannar av.. :( Men ska nyttigt och träna hårt som f-n denna vecka så hoppas vågen visar resultat på söndag! :)


Kommentarer
läsare

En viktig sak att komma ihåg Johanna är ändå att muskler väger mer än fett. Du skriver ju själv att du orkar mer på gymmet, det är bara att tacka dina nya muskler :) Inte för att låta märkvärdig eller så, men tycker inte du ska fokusera så mycket på just kilorna. Mät istället midjemått m.m det är där resultatet ges med effektiv träning, vet att det är lätt att stirra sig blind på vågen. Följer iaf med glädje bloggen varje dag och håller tummarna för dig! Stort lycka till tjejen, du klarar detta!

2012-02-20 @ 23:23:54


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0